Inspiration och pepp

När jag landade på Arlanda i förrgår kväll plingade det direkt i telefon att jag hade ett paket att hämta. Eftersom det inte riktigt är tänkbart för mig att åka hem och somna för att nästkommande dag vakna till en tom kyl, ville jag ändå till mataffären och passade på att hämta ut paketet på en gång.

Det var från bodystore och innehöll 6 favoritprodukter utplockade av Hannah Andersson (Fashionablefit). Såhär såg Hannahs topplista ut:

• Kokosvatten
• Probiopranakapslar –probiotika med nyttiga bakterier (bra för tarmfloran och immunförsvaret)
• Kokosolja
• Green Superfood Energy –  en blandning av greens, uppgiggande örter, grönsaker, frukter och bär.
• Liqorice Snack Bar
• Penne från Urtekram – glutenfri pasta tillverkad av majs-, ris-, bovete- och quinoamjöl

Kokosvatten och kokosolja är favoriter också hos mig, men några produkter jag skulle ha med på en egen topplista och som aldrig får saknas i mitt hem, är de här:

• Choklad – några av alla favoriter är den här med karamell & havssalt, och alla chokladtäckta frön eller gojibär
• Tamari soja – piffar till vilken mat som helst!
• Diverse kryddor och smaksättare (som denna favvo-buljong) – det är så jag varierar min vardagsmat. Kryddblandningar, buljonger, paste…
• Steviadroppar – använder jag dagligen i “snabbglass”, nobake-gotte och även saker som kalla såser där hetta behöver “balanseras” med lite sött

Hur skulle din topplista se ut? Vad får aldrig saknas i ditt hem när det kommer till ätbart/ingredienser/hälsokost?

Två av mina absoluta favoriter som jag lärt mig massvis av genom åren, Jacob Gudiol och Wille Valkeaoja, har nu slagit sig ihop till värsta dreamteam för att leverera vad jag är tämligen övertygad kommer bli en ny podd-favorit hos mig: Tyngre Träningssnack.

Wille är en av grabbarna bakom Fysiopodden, en podd jag nämnt flera gånger tidigare här i bloggen, som jag inte bara lärt mig mycket av utan som även fått mig att skratta högt rakt ut (ni vet, sådär så att förbipasserande främlingar på stan förvirrat stirrat på mig och undrat hur jag egentligen mår). Jacob Gudiol tror jag att de flesta har någorlunda koll på, annars in och läs här (ps hans instagram är en av mina absoluta favoriter också, såklart). Jag älskar hur Jacob alltid på ett roligt, underfundigt sätt kommer med håll-käften-argument för diverse aktuella tokerier i tränings-och hälsovärlden, och hur han alltid backar upp dessa med fakta svart på vitt.

Så, som sagt, jag säger bara äntligen och JA-AA vad himla himla fint! Själv har jag precis lyssnat färdigt på avsnitt nummer 1 och ska nu lägga mig i soffan för att mysa till avsnitt nummer 2. Vill du också lyssna så hittar du avsnitten HÄR, mycket nöje! “Lite djupare, lite nördigare, lite kunnigare”

Jag har ju snackat en del om rörlighetsträning den senaste tiden, och det är onekligen något jag både förstått vikten av (aka insett mina egna brister) och lagt en hel del tid på. Tid på att både läsa om rörlighet, samt att försöka förbättra min egen.

Jag vill kunna hantera min kropp. Jag vill inte att rörligheten ska vara det som begränsar mig, varken när jag tränar eller i min vardag. Jag vill inte ha ont och jag vill göra det jag kan för att ha så bra förutsättningar som möjligt, jag ihop med min lille kropp, vad vi än tar oss för. På gymmet och utanför. Längst ner i detta inlägg länkar jag några tidigare inlägg jag skrivit om rörlighet för den som är intresserad.

Dagens tema är något jag fick i hemläxa av min naprapat att jobba med – skulderaktivering. Har ni koll?

Jag hade rätt dålig koll om jag ska vara ärlig. Så jag gjorde sådant där som jag allt som oftast gör; jag googlade. Jag kollade mina favoritnaprapaters instagramflöden och deras videos med övningar. Jag frågade varenda kotte jag sprang på vad de kör för skulderaktiverings-träning?

En övning som blivit en riktig favorit hos mig är den ni ser på bilderna ovan. Som ni ser en mycket liten rörelse, och den utmanar både ens bålstyrka och stabilitet.

1. Stå i planka på raka armar. Tänk på bålen, den ska vara stum. Neutral rygg.
2. (bild 1) Sjunk sakta ner genom att rotera skulderbladen inåt, som att du ska “nypa ihop dem”.
3. (bild 2) Skjut upp, sakta, genom att rotera skulderbladen åt andra hållet, dvs isär *

*Det kan vara lite klurigt att få till denna – det är lätt att bara runda ryggen. Mig tog det nästan en månad att “fatta grejen”, daglig träning tills jag lyckades dra isär skulderbladen samtidigt som jag höll ryggraden rak under hela rörelsen.

Några tidigare inlägg jag skrivit på temat rörlighet:

• Dynamisk rörlighet och SMR
• Rörlighetsövningar för bröstryggen
• Kort höftböjare
• Favvoövning för att få in rörelsen i böj

När jag i veckan scrollade förbi Bambi’s recept på “kärlekmumskakor” (aka chokladsnittar med kokos) på bloglovin var det genast rätt självklart att det var precis vad jag skulle göra i köket härnäst – chokladsnittar! Fint krispiga utanpå, härligt småsega i mitten, och givetvis riktigt chokladiga rakt igenom.

Eftersom jag är så himla nöjd med mina kolasnittar så utgick jag från det receptet när jag gjorde denna chokladiga variant. Istället för pärlsocker toppade jag med hampafrön, men man kan givetvis toppa med vad man föredrar.

Kakaonibs, slår mig nu, borde ju vara supergott till exempel!? Eller att efter gräddning ringla lite smält choklad, för att slutligen strössla över en nypa flingsalt… eller kanske chiliflakes… Frystorkade, krossade bär? Kokos, hackade nötter eller varför inte färgglada chokladpluppar á la smarties?

Möjligheterna är bevisligen oändliga.

…så jag antar att jag helt enkelt måste göra om dessa kakor snart, mycket snart. Fine by me.

Chokladsnittar: (ca 14 små snittar)

• 50g neutral kokosolja
• 2 msk fiber sirap gold
• 55g fettreducerat mandelmjöl
• 20g kakao (ca 3 msk)
• 1 msk kokossocker (eller sukrin gold)
• 1/3 tsk bikarbonat
• en nypa salt
• ca 1-2 msk hampafrön att toppa med

Gör såhär:

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Rör ihop kokosolja och sirap tills helt jämnt.
3. Blanda de torra ingredienserna i en annan skål och rör sedan ner i olja/sirap-skålen.
4. Rör ihop allt, rulla till en längre länga, eller två kortare, och lägg på en bakplåtspapperskläd plåt. Platta till (≈0,5-1cm) strö över hampafrön och grädda i 6-8 minuter.
5. Låt svalna en aning, skär i sneda snittar och låt sedan svalna helt.

Idag vill jag skriva några rader om något väldigt långt ifrån söta bakverk och svettiga träningspass. Idag vill jag skriva om något så hemskt mycket viktigare. Idag vill jag berätta för er om en människa som funnits hos mig när det blåst som mest, jag vill berätta för er om en av de starkaste, mest godhjärtade och finaste människorna jag vet. Jag vill berätta för er om min vän Ditte.

Ditte bara dök upp i mitt liv en dag för sju år sedan. Våra vägar råkade korsas och det var som att vi båda väntat på att det skulle ske; vi bara klickade. Att Ditte och jag plötsligt blev ett sammansvetsat vi kändes som det mest självklara i hela världen. Den dagen för sju år sedan blev hon min bästa vän. För det är sådan jag är, och det är nog lite sådan också Ditte är. Från en dag till en annan gick vi från främlingar till bästisar, helt enkelt.

Vi har gjort mycket galet ihop, jag och Ditte. Vi har gjort väldigt mycket o-galet ihop också, för Ditte är en av få människor jag faktiskt kan göra ingenting med utan att bli tokstressad.

Ditte var den som var hos mig på intensiven när jag vaknade upp efter mitt självmordsförsök, och när jag sedan fick komma hem från sjukhuset sov hon på en madrass i mitt flickrum i över en vecka – bara för att finnas där. När väldigt många vänner försvann, fanns hon kvar. Hon försvarade mig när hånfulla ord viskades och rykten spreds, och hon fick mig alltid alltid att känna mig så väldigt älskad och värdefull.

För det är sådan hon är, Ditte, hon är så otroligt bra på att älska och sprida kärlek, på att få människorna hon har omkring sig att känna sig just älskade.

För fyra år sedan föddes Dittes yngsta dotter Della. Della föddes med ett akut kejsarsnitt i vecka 29. Under tiden i Dittes mage hade Della fått ett virus, ett extremt ovanligt virus, som gjort att hon växt dåligt och inte fått tillräckligt med näring. Just denna virussjukdom är väldigt sällsynt och efter förlossningen sa läkarna att senast de sett ett liknande fall var för 45 år sedan. Hon hade väldigt litet huvud och var väldigt illa där an, dessutom hade hon fått en hjärnblödning under förlossningen.

De första 7 månaderna efter förlossningen bodde hela familjen på neonatalavdelningen. Sedan följde flera år med i snitt två veckors sammanlagd tid i månaden med sjukhusbesök och inläggningar, och idag lever familjen med 24/7 vårdassistans. Det som är så fantastiskt med Ditte och hennes familj, något jag alltid beundrat och funnit så otroligt inspirerande och vackert, är att det finns ingen som är bättre på det där med att fånga dagen. På att se det fina i livet trots att sikten ibland skyms av det fula, orättvisa och tunga. 

Ditte har alltid haft ett öga för det vackra, hon ser sådant andra oftast inte ser. Jag minns guldskimrande höstdagar när vi varit ute i skogen för att plocka svamp och hur jag skämtsamt sagt att hon har som en “svamp-radar”. Hon bara kliver ut med bestämda steg och hittar det, skoget guld, hon bara vet vilka grenar som ska lyftas och vilken mossa som ska makas undan. Det är lite så jag tänker att Ditte är med livet överlag; hon kliver med bestämda steg och hittar det. Det är en fantastik egenskap och något jag som sagt verkligen beundrar. Hennes förmåga att inte bara se det vackra, utan hennes förståelse att det finns där för henne att hitta. Så hon kliver ut med bestämda steg och hittar det, livets guld.

Inte helt överraskande är Ditte även väldigt kreativ. Jag har i mitt hem tre verk signerade Ditte Svanfeldt och de betyder av uppenbara skäl väldigt mycket för mig. Sedan hon blev mamma till Della har Ditte målat Krigsgudinnor, och förutom att verken i sig är hur fina som helst, så är hela tanken bakom dessa gudinnor så himla himla fin. Du kan läsa mer om dem, vad de står för och även beställa din egen krigsgudinna här på ditteart.

Idag väntar Ditte och hennes man David sitt tredje barn. Jag tycker att det är modigt, men framför allt så fantastiskt bra att de bestämt sig för att bli föräldrar igen, för uppriktigt kan jag inte tänka mig bättre föräldrar. Della kom till just dem den där dagen för fyra år sedan av en orsak, och jag tror att den orsaken är att hon behövde exceptionellt starka och älskande föräldrar. Så hon fick Ditte och David.

Vi lever på många vis väldigt olika liv idag, Ditte och jag, och vi ses tyvärr sällan. Men vår vänskap är, och kommer nog alltid vara, en vänskap där tiden mellan kramarna inte spelar någon större roll, för vi vet båda två att när vi väl ses och är tillsammans så är det fortfarande vi. Jag är enormt tacksam för den vänskapen.

Det var vad jag ville berätta för er idag. Jag ville berätta om min vän Ditte, krigsgudinnornas gudinna, som förutom att vara stark och godhjärtad, verkligen inspirerar andra. Inte bara genom att se det vackra, utan genom att skapa det, hela tiden. Tack för att du är min vän D, jag älskar dig.

Ditte har en fantastisk, alltså verkligen fantastisk, instagram, och sedan en tid tillbaka bloggar hon här på femme också.

Det var rätt länge sedan jag hade bröd hemma. Det var extremt länge sedan jag bakade bröd själv. Ärligt talat vet jag inte om jag någonsin gjort det, bakat “vanligt” bröd själv alltså. Ni vet, sådant där som ska knådas och låtas jäsa osv osv… Det har alltid skrämt mig lite. Brödbak alltså. För det verkar vara en av de där sakerna där det är en hel del kemi inblandat i skapelseprocessen. Ja, det är det väl alltid när saker ska jäsa, antar jag. Men framför allt, så kräver ju brödbak någon grad av framförhållning och tålamod. Det är tyvärr inte egenskaper jag kan stoltsera med att jag besitter.

Men jag är desto bättre på att äta bröd! När jag bodde hemma gillade jag arbetsfördelningen där jag stod för ätandet, och min mor för bakandet, av bröd. Det fungerade felfritt och alla var nöjda. Det är fortfarande hennes nybakade så kallade “vridna baguetter” och ett annat ljust bröd med massa olika frön, som hon vet är det bästa lockbetet för mig när det vankas kräftskiva eller liknande (och de där baguetterna förresten, de görs tydligen på enbart vetemjöl, vatten och salt?! Liksom jag kan inte riktigt greppa den. Det är FÖR gott?!)

Hur som helst. Point of the story var alltså att jag sällan bakar bröd själv. Det har hänt, men då är det snabba varianter som gäller. Längst ner i det här inlägget länkar jag fyra favoriter som går snabbt att slänga ihop, allt från frallor till pitabröd till glutenfritt grovbröd.

Men först; två lite mer knapriga nyheter. Jag gillar inte bara mjukt bröd utan även knäckebröd och kex.

Med GoGreen‘s färdiga mix, som jag fick hem i förra månadens The Healthy Box, fick jag med minsta möjliga jobb ett gott fröknäcke. Man bara häller påsens innehåll i en skål, täcker med vatten, låter svälla en 20 minuter, för att slutligen grädda till ett knäcke i ugnen. Antingen helt raw på dryga 40 grader eller, som jag gjorde, på högre värme lite kortare tid. Smidigt!

Minns ni Kung Markattas sourcream and onion-majskakor jag fick dille på i somras? Jag åt dem till ungefär allt hade det varit ekonomiskt försvarbart hade jag nog fortfarande ätit minst en påse om dagen. Dööögoda!

Nytt från Kung Markatta är de här naturella, lättsaltade majskakorna. Jag äter dem helst med ett lager cream cheese, pudrat jordnötsmjöl och skivat, krispigt äpple.

Som lovat avslutar jag här med några länkar bak i arkivet för recept på mjuka bröd och frallor;

En storfavorit är dessa glutenfria pitabröd – ett av mina absolut bästa recept, typ ever. Så himla goda, och inte bara att fylla som pitabröd, utan de är lika goda att äta “som en vanlig macka” med valfritt pålägg.

Tre andra finisar:

• glutenfria brödmixen
• morotsfrallor
• hampafrallor

Att man kan skapa och äta sött som är både gott och hälsosamt är ju något både jag och ni som hängt med här ett tag, vet väl vid det här laget. Något som är desto svårare och ofta en riktig utmaning, är att göra hälsosamma copycats, det vill säga att efterlikna ett bakverk eller en godsak som i sin originalform visserligen är god, men kanske inte så hälsosam. När man vill få till den där specifika smaken, konsistensen och “helhetsupplevelsen” det innebär att äta originalet – fast med bra innehåll. Det kan vara svårt, riktigt svårt!

…men utmaningar är kul. Så jag gillar att ge mig på riktigt syndiga klassiker och försöka göra en egen version. En hälsosam (men minst lika god) variant, så lik originalet som bara möjligt. Ibland blir det katastrof både en och två gånger, och ibland får jag finjustera och slipa på recepten i vad som känns som en oändlighet.

Än så länge har jag dock inte gett mig in på något utan att också fullfölja. Förr eller senare har jag alltid fått till den perfekta copycat:en och idag vill jag visa er några favoriter där inte bara smaken är vad den ska, utan även innehållet.

GLASSARNAS GLASS

Ben & Jerry Cinnamon Bun

Ben & Jerry Strawberry Cheesecake

FRÅN GODISHYLLAN

Pumpa-twix

Marabou Premium Lemon & Ginger (orginalet)

After Eight

KLASSISKA KAKOR OCH BAKVERK

Kolasnittar

Fransk chokladtårta

Kanelbullekladdkaka

POPULÄRA PROTEINBARS

Swebar Pepparkaka

Bärig questbar med vitchoklad

Har du en favorit du gärna ser mig göra en “healthy version” av? Kommentera detta inlägg med önskemål och förslag, jag tar mig som sagt gärna an nya utmaningar, så hit me!

Superfoods är ett hett ämne just nu. Ni vet, maten som gör oss friskare, får oss att orka mer och ja, får oss att må bättre överlag helt enkelt.

För att ett livsmedel ska klassas som superfood ska det vara näringsrikt. Det ska alltså innehålla både mycket och bra energi i form av bra proteiner, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Bär-, pulver- och frön i all ära (mina skåp är fulla av dem, men jag är ju lite nördig också) men det finns fler riktiga superfoods värda att nämna och lyfta. Helt vanlig mat och sedan länge välkända livsmedel som tyvärr fallit lite i skuggan nu när super-allt-möjligt varit så poppis i hälsovärlden.

Några exempel på superfoods är apelsin, blåbär, broccoli, bönor, lax, spenat, te, tomater, nötter… och ägg!

Jo för ägg är faktiskt värsta supermaten! De innehåller nästan alla näringsämnen som vi människor behöver för att må bra; förutom fullgoda proteiner och viktiga fettsyror, så finns i ägg också de allra flesta vitaminer, mineraler och antioxidanter (det som “saknas” är vitamin C och kolhydrater).

• Ett enda normalstort ägg ger mer än en tredjedel av vårt dagsbehov av selen, vitamin E och B12.
• Merparten av alla vitaminer och antioxidanter finns i äggulan.
• Ett ägg innehåller 12,3 procent protein och något mindre fett än ett glas standardmjölk.
• Ägg är dessutom klimatsmart mat och ger lägre utsläpp än mjölk och kött.

I början av veckan fick jag hem en liten kartong med ägg från Svenska Ägg, som uppmärksammade mig på det faktum att ägget också har en egen dag. Den 9 oktober, med andra ord idag, är det nämligen äggets dag. Se där, visste ni det? På äggen stod det lite bra-att-veta-grejer, som åt vilket håll en bör vända äggen i kartongen för att de ska hålla längre, till exempel.

OK, så konstaterat är nu följande: få andra livsmedel har ett så komplett vitamininnehåll och är så rika på spårämnen som ägg. Ägg är supermat. Men – hur äter du dina ägg?

Jag är rätt tråkig tror jag, och äter ägg mest precis som de är. Kokta, skivade på mackan eller hackade och ihopmosade med keso (jooo det är supergott!). Eller så steker jag dem så de blir riktigt krispiga och goa, också godast på macka och då givetvis med massa massa smör. Eller, såklart, så har jag dem i söta saker, det vill säga bakverk. Och när jag hade min “grötperiod” och åt samma gröt vareviga morgon, så rörde jag alltid ner ett ägg på slutet, det gör gröten sådär härligt krämig och som sagt – extra näringsrik.

För att få lite inspo och vidga mina vyer kring hur en kan äta sina ägg, gick jag in och kikade på Svenska Äggs hemsida. Jag hittade en hel drös recept (här) som jag ska prova så snart som möjligt, jag menar hur gott låter inte getost-frittata, hallonparfait eller pannkakor fyllda med kantareller, dill och räkor?!

Jag har visst helt glömt att berätta för er att Sportamore hörde av sig för ett tag sedan och ville intervjua mig för deras Sportamore Magazine. Det blev två olika intervjuer – en om mig i köket, samt en om mig och min träning, och nu finns båda nu uppe för den som vill läsa.

Börja experimentera i köket – här berättar jag bland annat om vad som alltid måste finnas i mitt kök, ger ett kanske lite otippat svar på vilken min bästaste smakkombo i mat är, och så ger jag några tips till den som själv önskar börja experimentera mer i köket.

“Jag vill ha roligt när jag tränar” – ja för jag bakar faktiskt inte preciiis hela tiden, ibland tränar jag också! I den här intervjun svarar jag på vad hälsa är för mig, vilka tre övningar jag skulle välja om jag bara fick göra tre övningar resten av livet och huruvida jag speglar mig mycket på gymmet…

Åh, kompisar, idag ska jag berätta för er om min nya vardagsfavvo! Nämligen morotsstrips bakade i ugn, med en fullkomligt ljuvlig, sötstark mandel- och chili… ja vad ska man kalla det, marinad? Urgott blir det i alla fall.

Det hela tar ungefär ingen tid alls att slänga ihop, och medan de tillagar sig själva i ugnen hinner man precis diska skärbrädan, plocka fram bestick och hälla upp måltidsdryck. Jag överdriver inte när jag säger att jag gjort en laddning av dessa v-a-r-j-e dag den senaste veckan. De passar lika bra som tillbehör till maten, som de sitter fint som ett litet mellis rakt upp och ned.

Basen i “marinaden” är mandelsmör och fibersirap gold. Hettan står en rejäl dos chiliflakes för, och har man inte det hemma skulle jag tro att en halv tesked sambal oelek funkar kanon det med! (eller lite hackad, färsk chili)

1 portion:

• 2 små morötter
• 1 msk mandelsmör
• 1,5 msk fibersirap gold
• 1/4-1/2 tsk chiliflakes
• salt
• ev. någon mer krydda; jag använde fiesta lime
• 1/2 msk varmt vatten

Gör såhär:

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Skölj, skala och skär morötterna i stavar.
3. Rör ihop resterande ingredienser till en jämn smet.
4. Släng ner morotsstavarna i “marinaden” och rör så att de alla täcks.
5. När ugnen är varm, sprid ut morotsstavarna på en bakplåtspappersklädd plåt och grädda högt upp (inte allra högst upp, men över mitten) i ugnen, ca 10-15 minuter.
6. Ta ut och låt svalna något innan servering.

Varsågod för tipset på ditt nya favorittillbehör/snacks!